John Dewey föddes år 1859, samma år som Charles Darwin bröt ny mark för människan genom sin Theory of Species. Genom Darwin skulle grunden för det kollektiva mänskliga tänkandet och förståelsen av oss själva aldrig förbli detsamma. För Dewey precis som för Darwin är det förståelsen av människan och hennes värld som är det intressanta.Denna uppsats är en närläsning av Deweys verk Demokrati och utbildning som publicerades för första gången 1916. Verket som är skrivet på tidigt 1900-tal har haft ett stort inflytande på pedagogiskt tänkande generellt, men är också ett av de verkligt intressanta arbetena rörande människan och utbildningens roll för det demokratiska samhället. Verket är av idémässigt fundamental betydelse för den filosofiska tanketradition som kallas pragmatism då Dewey fångar upp den bärande idén om människan i samhället som en del av världen och som beroende av en bra utbildning.Uppsatsen har för avsikt att förmedla och tolka de tankegångar som Dewey låter framträda i Demokrati och utbildning.

Syftet med den här studien är att undersöka om utbildningens kvalitet har en signifikant påverkan på ekonomisk tillväxt. I uppsatsen tillämpas en regressionsanalys baserad på sekundärdata. Den beroende variabeln är real BNP per capita tillväxt vilken används för att mäta ekonomisk tillväxt. Den oberoende variabeln i fokus är testresultat från internationella prov och används som mått för utbildningens kvalitet. Kontrollvariabler i uppsatsen är initial BNP per capita, genomsnittlig utbildningstid, fertilitet, investeringar och graden av handelsöppenhet.

 Denna studie redogör för utbildningens betydelse i fråga om nyexaminerade lärares pedagogiska och vetenskapliga förhållningssätt. För att studera nyexaminerade lärares beskrivningar av sin yrkesverksamhet samt sin syn på utbildningen, har kvalitativa intervjuer genomförts med tre lärare under former som säkerställt etisk riktighet, reliabilitet och validitet. De kvalitativa intervjuerna har, i studien, en låg grad av standardisering och fokus på ett visst tema, trots en relativt hög grad av strukturering. Vidare har intervjuerna analyserats utifrån den nuvarande lärarutbildningens intentioner och tidigare forskning där lärarutbildningens betydelse, det vetenskapliga och pedagogiska förhållningssättet samt tiden som ny lärare berörs. Tre tydliga infallsvinklar på utbildningens betydelse har följaktligen urskiljts, vilka sedan användes för att presentera resultatet.

Denna uppsats är en kvalitativ studie av människors upplevelser av sambandet mellan utbildning, arbete och identitet. Det primära syftet har varit att undersöka olika individers upplevelser av arbetets och utbildningens betydelse för identiteten och identitetsskapandet. Vårt sekundära syfte har varit att se om det går att urskilja ett mönster i hur kvinnor respektive män upplever sambandet mellan arbete, utbildning och identitet. För att undersöka detta fenomen valde vi att genomföra tio samtalsintervjuer med personer som har skilda erfarenheter då det gäller arbete och utbildning. Resultatet av vårt arbete visar att arbetet eller utbildningen har stor betydelse för individen.

Den här studien är ett försök att empiriskt påvisa sambandet mellan utbildning och ekonomisk tillväxt i U-länder, vilket humankapitalteorin hävdar att den visar. Tidigare forskning som undersökt detta samband har inte varit eniga gällande utbildningens signifikans på tillväxten, vilket kan bero på vilka utbildningsvariabler man använt och den ojämna tillgången av tillförlitliga data, vilket vi också uppmärksammar i vår uppsats. I uppsatsen visar vi på olika faktorer som kan påverka utbildningens effekter på ekonomisk tillväxt i U-länder. I våra undersökningar testas två olika mått för utbildning som båda anses vara viktiga för ekonomisk tillväxt. Dessa är utbildningskvantiteten och utbildningskvaliteten.

Ledarskapsforskning utifrån ett inlärningsteoretiskt perspektivfokuserar på de observerbara beteenden som ledare uppvisar, i arbetetmed att vägleda medarbetare.  Att tillämpa beteendeanalys iorganisationer, kallas Organizational Behavior Management (OBM).Observationsstudier har visat att feedback och monitorering ärbeteenden som karakteriserar framgångsrika ledare. Experimentellastudier har visat samband mellan monitorering och ökad prestation,samt mellan feedback och ökat effektivitet i organisationer. Syftetmed studien var att undersöka hur en OBM-utbildning påverkadeledares feedback- och monitoreringsbeteenden, samt hur förtroendetför deras ledarskapsförmåga påverkades. Inga signifikantaförändringar av beteende uppmättes under utbildningens första tremånader. Förtroendet för ledarnas förmåga förändrades inte hellersignifikant, dock finns en förbättring vid jämförelser medreferensvärden.

Uppsatsen handlar om barn- och fritidsprogrammet och beskriver hur utbildningen vuxit fram i Norrköping. Det övergripande syftet är att synliggöra olika utvecklingstendenser i barn- och fritidsprogrammets historia samt beskriva hur utbildningen påverkats av olika samhällsfaktorer. I uppsatsen redogörs också för några gemensamma drag som återfinns under de olika epokerna samt hur synen på kunskap och lärande varierat under utbildningens framväxt. I en kort historik beskrivs de olika utbildningar ur vilka utbildningen har växt fram. Därefter ges en sammanfattning av forskning som bedrivits på barn- och fritidsprogrammet samt en redogörelse för några relevanta kunskapsfilosofier och teorier kring synen på lärande.Studien har en kvalitativ ansats och är hermeneutiskt inspirerad.

Ledarskapsforskning utifrån ett inlärningsteoretiskt perspektivfokuserar på de observerbara beteenden som ledare uppvisar, i arbetetmed att vägleda medarbetare.  Att tillämpa beteendeanalys iorganisationer, kallas Organizational Behavior Management (OBM).Observationsstudier har visat att feedback och monitorering ärbeteenden som karakteriserar framgångsrika ledare. Experimentellastudier har visat samband mellan monitorering och ökad prestation,samt mellan feedback och ökat effektivitet i organisationer. Syftetmed studien var att undersöka hur en OBM-utbildning påverkadeledares feedback- och monitoreringsbeteenden, samt hur förtroendetför deras ledarskapsförmåga påverkades. Inga signifikantaförändringar av beteende uppmättes under utbildningens första tremånader. Förtroendet för ledarnas förmåga förändrades inte hellersignifikant, dock finns en förbättring vid jämförelser medreferensvärden.

Allt fler individer väljer idag att utbilda sig på högskole- och universitetsnivå. Utbildningspolitikens mål är att öka inflödet av studenter i det svenska samhället och därmed har stora satsningar gjorts på utbildning. År 2014 har Sverige en budget på 60 miljarder kronor för utbildning och universitetsforskning men ändå går det 70 000 arbetslösa akademiker idag. Under utbildningens gång har det växt fram ett intresse att studera vad som händer på arbetsmarknaden när allt fler individer väljer att vidareutbilda sig. Syftet med studien är att öka förståelsen gällande individers uppfattningar kring utbildningens betydelse på arbetsmarknaden idag.

Uppsatsen handlar om barn- och fritidsprogrammet och beskriver hur utbildningen vuxit fram i Norrköping. Det övergripande syftet är att synliggöra olika utvecklingstendenser i utbildningens framväxt och att beskriva de ?kritiska perioder? som finns i utbildningens historia. Med ? kritiska perioder? avses i detta sammanhang perioder som inneburit att utbildningen diskuterats och förändrats.

Syftet med undersökningen var att mäta hur studenter vid Stockholms universitets allmännasocionomlinje själva skattar sin självkännedom. En jämförelse gjordes mellantermin ett och sex för att se om den självskattade självkännedomen utvecklats underutbildningens gång. Jag gjorde en enkätundersökning där studenterna fick ta ställningtill olika påståenden samt svara på i vilken utsträckning olika faktorer inverkat. Resultatenpresenterades som en jämförelse mellan terminerna, men vissa resultat avseendehela undersökningsgruppen presenterades också. Studien visar att samtliga respondenterupplevde sig ha en god självkännedom.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur tre nyexaminerade grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem uppleveler första tiden i arbetet. Uppsatsen behandlar frågeställningarna: På vilket sätt uppfattar de nyexaminerade lärarna mot fritidshem att utbildningens innehåll har haft betydelse för yrkesutövandet inom skola respektive fritidshem? Hur upplever de nyexaminerade lärarna mot fritidshem att deras utbildningskompetenser tas tillvara av skola och fritidshem? Vad finns det för villkor i verksamheten som begränsar eller möjliggör lärarna mot firitidshems egna förväntningar på arbetet? Undersökningen består av kvalitativa intervjuer från tre grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem. Resultatet visar att utbildningens teoretiska och praktiska innehåll till stor del bidragit att ge en grund för de nyexaminerade lärarna mot fritidshem i yrkesutövandet. Undersökningen visar också att de tre lärarna mot fritidshems utbildningskompetenser tas tillvara utefter skolans behov och förutsättningar.

Syftet med denna rapport är att studera träningsintensiteten under polisutbildningen i Umeås fyra terminer och om denna har minskat, samt försöka hitta en förklaring till varför. Vi har undersökt i vilken mängd studenterna tränar, vilka träningsformer som utövas samt om det sker någon förändring av träningen under tiden studenterna går på utbildningen. Vi kommer att försöka få svar på dessa frågor genom att studenter i termin 1 och 4 på polisutbildningen kommer få svara på en enkät. Vi presenterar i inledningen de fysiska krav som ställs av polisutbildningen på varje enskild student samt de olika examinationerna som genomförs under utbildningen. Det finns sen tidigare ett flertal rapporter om de fysiska examinationerna under utbildningen samt de fysiska tester som genomförs vid antagningen till polisutbildningen, men vi har valt att fokusera oss på den vardagliga träningen samt om examinationerna som genomförs påverkar träningen.

Syftet med studien var att ta reda på hur enhetschefer inom äldre- och handikappomsorgen uppfattade utbildningens betydelse i yrkesutövandet. Studien vill belysa vilken kunskap och kompetens enhetscheferna har och hur den används i deras yrkesverksamhet. Vidare undersöktes förekomst av skillnader eller likheter i enhetschefernas uppfattning om deras utbildningsbakgrunds relevans i yrkesutövandet, beroende på om de hade en yrkes- eller en teoretisk examen. Vi använde oss av intervjuer för att möjliggöra följdfrågor. I bakgrunden behandlades bland annat sociala omsorgsprogrammets utveckling, en beskrivning av de teoretiska utbildningarna, enhetschefsyrket och dess utveckling, ämnet social omsorg och yrkessocialisation.

Det går inte att utbilda sig till chef men jobbet som chef underlättas om man har utbildning. Enligt vår empiriska grund så är den bästa kombinationen att lära sig det både praktiskt och teoretiskt, utbildningen är en genväg till en chefsposition. Chefen kan däremot utvecklas om man utbildar sig under tiden som man jobbar..